Det lät lite konstigt om bilen när vi for från Coop. Vi stannade och kollade hjulen. På vänster fram satt bultarna löst och vi insåg att fälgkorset låg i garaget efter däckbytet i vår. Vi drog åt så gott vi kunde och fortsatte. Vi stannade och drog bultarna ett par gånger till, vi hade bara nån kilometer kvar så det kändes inte så krångligt, och PLÖTSLIGT guppade det till och började skrapa och hjulet for över vägen, över diket och långt upp i skogsbacken.
Men man skall ha turen på sin sida.
Vad gör väl några plåtskador och en potatisfåra i asfalten när ingen blev skadad? Det var ingen som träffades av bildäcket. Gång- och cykelvägen klarade sig, de mötande bilarna var tillräckligt många meter bort för att inte träffas och vi körde sakta, eftersom vi hade på känn att bilen inte var helt OK. Dessutom satt närmaste grannen i en av bilarna som vi mötte. Han skjutsade oss hem till garagedomkraften, hjälpte oss att sätta fast hjulet igen och i kväll har han bjudit på ost och vin på sin tomt.
När vi kom hem efter bravaderna ringde jag till Hege. Vi pratade så att jag glömde bilen en stund, för hon har köpt rekkehus i Hamar och är sprudlande lycklig och stressad och förväntansfull och har i princip redan målat om sitt nya hem i tanken, samtidigt som hon målar om sitt gamla i praktiken. Allt det bästa till Hege och Sander!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar