Ryggsäck och keps bak och fram när hon går till skolan,
Vinkar och ler med en frånvarande blick...
Jag ser henne gå och jag känner ett styng av smärta -
satt jag med min tidning när hon gick?
Vad vet jag om dom tankar som hon tänker?
Tiden som hon ger mig rinner ut,
min lycka är dom ögonblick hon ger mig nån värdefull minut...
Kan man ha en solkatt i en bur?
Hur kan jag fånga små sekunder av henne under?
Kan man ha en solkatt i en bur, dela varje var och när och hur?
Var gång jag tror jag börjat ana har hon bytt bana,
kan man ha en solkatt i en bur?
Sömniga ord, hon och jag där vid frukostbordet,
ännu en dag då vi knappast ser varann...
Sen när hon gått kommer känslan jag ofta känner,
chanserna jag hade som försvann.
Vad hände med dom äventyr jag drömt om,
och resor jag planerade för oss?
En vecka här och där men inte mera, så svårt att komma loss...
Jag önskar att jag kunde stanna tiden och leva alla stunder om igen,
Alla fina stunder..
(Från musikalen Mamma Mia)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar