Gud håller inga anställningsintervuer

Moses stammade.
Abraham var för gammal.
Kung David var för ung.
Profeten Hoseas hustru var prostituerad.
Patriarken Jakob var en lögnare.
Kung David hade förresten också en affär,
med hustrun till en soldat som han lät mörda.
Kung Salomo var för rik.
Timotheus hade magsår.
Petrus var rädd för döden.
Lasaros var död.
Profeten Jona flydde från Gud.
Johannes Döparen var högljudd.
Moses syster Miriam gillade att skvallra.
Gideon och Tomas tvivlade.
Profeten Jeremia var deprimerad.
Elia var utbränd.
Simson hade långt hår.
Noa drack sig berusad.
Moses hade kort stubin också.
Det hade Petrus med.
Men Gud håller inga anställningsintervjuer.

(Ur Alltid älskad av Kristina Reftel)

Såna som jag borde ha vårdare

Jag skulle till Göteborg på möte. För att kunna skjutsa hem kollegan tog jag bil.*
Jag hade bokat samma bil i fredags. Jag ställde den på jobbet, jag vill inte ha ansvar för en leasingbil över helgen. Så gick jag bara hastigt inom kontoret innan jag åkte hem. I fredags, alltså.

I morse åkte vi hemifrån strax före sju för att jag skulle hinna i tid till Göteborg. Jag låste upp dörren till mitt rum - men var hade jag lagt bilpärmen när den inte fanns på mitt kontor?
Hur gör jag nu?
Gunnar, en av våra leasingbilspojkar,  hjälpte mig med en reservnyckel och så gick jag ut till bilen.
Javisstja - alkolåset.
Jag gick in igen och Gunnar hjälpte mig en gång till. Fast jag behövde ju kunna låsa upp alkolåset när jag skulle hem också, så jag måste ju hitta pärmen.
Jag ringde till Sven-Arne som fick springa ut till vår bil som stod utanför hans jobb och kolla om pärmen låg där. (Det visste jag iochförsig att den inte gjorde.) Och så tog jag leasingbilen och for hem för att leta efter pärmen hemma. (Det visste jag iochförsig också att den inte gjorde men vad gör man.)
Medan jag körde ringde Tord, en annan av leasingbilspojkarna.
I fredags hade jag lagt pärmen ifrån mig på gården utanför kontoret och Securitas hade hittat den. Med alkolås, bilnyckel och tre bensinkort.

Ridå.

Jag kom iväg till slut. Det gick bra tills jag kom till Göteborg. Då missade jag en avfart (ja, jag hade GPS) och hamnade i Tingstadtunneln och fick vända strax före Oslo.
Såna som jag borde alltid ha vårdare med i bilen.

* Jag vet, det är bättre för miljön att ta tåget, men det funkade bättre för kollegan med bilvarianten.

Predikan

Hans-Olof predikade idag. Han berättade om en liten kille som satt med en pinne på bussen. Han var väldigt uppmärksam på pinnen och till slut frågade en tant vad det var för särskilt med pinnen.

"Det är en myra på pinnen" sa killen. "Myran är min kompis. Och det är första gången den åker buss."

Matfestival

Vi tänkte gå på vinprovning på matfestivalen idag. Men så såg vi på prognosen att det skulle bli riktigt VARMT och SOLIGT så vi packade in grejer i bilen och åkte till Truve för att bada i stället.

... and guess what. Det började åska. Vi la ut filten i gräset, åt vår medhavda lunch, packade ihop och åkte hem igen. Det blev matfestivalen i alla fall. Vinprovningen var spännande. Jag är inte så bra på vinsorter och jag kan inte säga om ett vin smakar gamla bildäck eller matjord. Däremot känner jag ju om det är gott eller inte. Och när man får smaka det tillsammans med något som det SKA passa till, så känner jag ju hur underbart det är med vin-och-choklad och vin-och-mild-ost och vin-och-stark-ost.

I kvällningen var det konsert i kyrkan med Henrik Mossberg och Trollhättan Gospel och jag sjöng med i nästan alla sångerna. Gospel är rolig musik.

Introduktion

Ann-Ewa och hennes kille kom idag. De har skaffat lägenhet i Stockaryd och nu skall de ta Ann-Ewas ägodelar från Mariestad den här veckan. Det är en trevlig kille, han fick fullt godkänt. Vi bjöd på grillat och ugnsstekta rotsaker - det har varit sommarens standardkoncept - och så melonsallad med passionsfruktskeso till dessert.

Det finns en vansinnigt rolig histora om HÖNS. Alla skrattar när jag berättar den, trots att det bara är jag som tycker att den är rolig. Den berättade jag för Rickard och han skrattade också. Alltså fick han godkänt.

Det är förvånansvärt varmt och fuktigt ute. Vi satt på altanen en stund till när vi hade skjutsat hem ungdomarna. Jag är svag för mörkögda augustinätter. Det är en känsla av Italien över det.

Torsdag kväll

Om man är trött är det svårt att komma på vad man skall skriva.
Det var ju kul att jag bara arbetade över tre kvart idag. Och att det är fredag i morgon och att Anne har börjat flytta in i nya lägenheten och att Sarah har fått erbjudande om nytt jobb och att jag har bestämt vad Sven-Arne skall få i födelsedagspresent och att jag vill åka till Italien nästa år och att den här hösten kommer att rassla fram i hundranittio och att Anne kommer i morgon och på söndag har vi bröllopsdag.

Sångdags igen

Idag började kören igen. Höga G är v.ä.l.d.i.g.t. högt när man inte har sjungit på en hel sommar. Men nu skall det bli rättning i leden! I höst har vi flera utmaningar framför oss, bland annat en mässa av Franz Liszt (konstig stavning). Vi har dessutom börjat sjunga några stycken av John Rutter. De var väldigt olika. Jag tror att han hade bra dagar och dåliga dagar när han skrev musik.

Dessutom har vi börjat prata om körresan nästa år. Ett av alternativen för resa är samma vecka som gospelveckan i Gullbranna... men det dilemmat får vi fundera på lite längre fram. Änslänge är det bara början på säsongen.

Ny vecka, nya kritor och blanka papper

Det är ett tag sen jag var i Mölndal men idag var det dags. Det var bra möten och jag kände mig väldigt nöjd när jag gick därifrån.

När jag kom fram till trappavsatsen såg jag bussen nere vid busshållplatsen. Jag bestämde mig för att inte springa, man har lite värdighet när man har fyllt femtio. Jag skred ner till busshållplatsen och har man sett - det kom en buss åt andra hållet precis när jag kom ner. Jag berättade inte förrän efteråt att jag åkte åt fel håll, det hade inte min bekantskapskrets på Facebook klarat.

Jag åkte med till Mölndals Bro, där gick jag snabbt nerför trappan och tog pendeltåget in till Centralen. Jajamensan. Man får inte vara dum.

Vi köpte ett nytt matbord i helgen, har jag berättat det? I går oljade vi in det - och upptäckte en spricka i skivan. Det var inte kul. Idag ringde Sven-Arne till Bröderna Andersson i Töreboda, där vi köpt bordet  Och har man hört på maken, de beställer ett nytt bord och kommer hit med skivan till oss. Vilken service!

Söndag

Vi var gudstjänstvrdar idag, jag och Sven-Arne. Det var inte så mycket folk, för det var många som var i Skogsrokyrkan på Dennis avslutningsfest. Men där två eller tre är församlade...

I Oslo har det hållits en minneskonsert, till minnet av de döda i regeringskvarteret och på Utöya.
6500 inbjudna gäster, samsändning i Norden och mycket vackert. Dikter och tal så att man bara flämtade.
Melissa Horn satt ensam på scenen och sjöng Kunghplmens Hamn. Det var mycket mäktigt.
På slutet läste de upp all namnen och visade foton på allihop. Det blev väldigt konkret och ledsamt och hemskt alltihop.

Inverterat boktips

Jag har läst en bok. Det är väl i och för sig inte så ovant. Men just den här boken har jag just läst ut. Boken som jag tänker på. Den som ligger på bordet vid min säng. Överst. För att jag läste ut den i eftermiddags. Jag tänker inte tala om vem som har skrivit den eller vad den hette.

Varför, varför, ger jag mig på böcker som gör att jag sover dåligt?

"Livet är som en chokladask; man vet aldrig vad man får."

Hemma igen, lite trött efter intensiva dagar. Vi valde att se på film ikväll och har ägnat kvällen åt att se Forrest Gump. Se den, den som inte har sett den.

Alingsås

Två dagars ledningsgrupp i Alingsås.
... och här fick jag lite problem.
Jag har skrivit ett stycke om verksamhetsplanen och det vi har arbetat med de här dagarna.
Och så ett stycke om middagen och tacktalet jag höll...
... men orka läsa det.

Sven-Arne har varit i kyrkan i kväll och firat av Rune. Det ar tydligen väldigt fint och bra. Synd att man inte kan vara på två ställen samtidigt.

Jag har enkel humor

Citat ur den märkliga deckaren jag läser just nu:

- Hur många psykiatrer behövs det för att byta en glödlampa?

- Jag vet inte?

- Sju.

- Varför då?

- Sluta överanalysera.

- Hur många surrealister går det åt för att byta en glödlampa?

- Jag vet inte?

- Fisk.

Morning has broken

Jag måste citera en dialog jag hade med Sofia på Facebook i morse. Sofia bor i Vittsjö, inte långt från mitt föräldrahem. De är med i samma församling och dessutom jobbade Sofia på ålderdomshemmet när mamma (Eva) var där. Och i morse hade vi den här dialogen på Facebook, som sagt.

Sofia:

"Tänk att få vakna 

tidigt en morgon. 

Höra en kontrast sjunga sin sång"

Sofia:

Eländiga telefon!

Koltrast ska det ju vara för er som undrar hur en kontrast låter!!!

Karin:

Mamma AVSKYDDE den texten. Hon hade INGEN förståelse för hur någon kunde vilja VAKNA TIDIGT. Nej, hon ville hellre ha texten "Tänk att få soooovaaa länge en morgon".

Och för några år sen hade vi möte i Furutorp på Kristi Himmelsfärdsdag (Var ni där då?) Jag skulle bestämma psalmerna tillsammans med syrran och en av sångerna var

Nu är det morgon, dimmorna lyfter,

fågelsång över vaknande jord.

Tacka för sången, tacka för ljuset

och ljuseta källa som är Guds ord.

... och inte förrän vi började gudstjänsten kom jag på att det var på samma melodi som "Tänk att få vakna."  Jag vågade varken titta på mamma eller nån av de andra i familjen för då hade jag börjat skratta.

Sofia:
Nä, den gången var vi inte där. Men vad det gäller den sången och Eva så fick jag lära mej hennes ogillande av den sången den hårda vägen. Efter att vid FLERA tillfällen ha sjungit den för Eva på morgonen när jag skulle hjälpa henne komma upp så berättar Eva just det du skrev här! Jag kände mig såååååå dum över att ha sjungt detta för henne ( i ren vänlighet om man frågar mig) när hon verkligen avskydde den ! Stunder man helst ville glömma!

Karin:
Hahahaha, du är underbar! Hade hon inte tyckt så mycket om dig så hade hon stoppat dig första gången!

Sofia:
När jag sa att " Eva, det kunde du väl sagt för länge sen" sa hon " då hade det inte blivit så roligt nu" och så fnittrade hon så som bara Eva kunde! ♥

Och vart jag vågade vågade våg...

Vi har bestämt oss för att ta tag i våra usla liv, eller i alla fall att ta tag i vår vikt. Det behövdes.
Ett program för näringsvärdesberäkning har vi haft ett bra tag och jag använde det i våras, fram tills livet blev för rörigt med dödsfall och tårtbak och barnen som var så ledsna och femtiorskalaset och jobbet och allt. Då orkade jag inte hålla på. Men nu som sagt har vi bestämt oss för att bli ordentliga igen.

Vi har haft en elektronisk köksvåg i några år. Den slutade fungera i våras och nu när vi tittade på den i morse så var den stendöd. Knappbatteriet var kanske slut? Vi gick igenom våra gömmor och hittade sex likadana och testade med dem. Nähädå, det var lika dött. Efter jobbet idag åkte vi till Mediamarkt och köpte en likadan. För skojs skull tog vi batteriet från den och satte i den gamla vågen... och den rackarn gick igång! Tja... vi kan ju ha den nya som reservvåg när den gamla lägger av för gott tänkte vi och började väga mat. Efter en liten stund kom vi på att det inte gick att nollställa den längre.

Ja just så var det ja. Det gick inte att nollställa den, det var därför jag slutade använda den.

Nu är den förpassad till vågarnas himmel och det nya fina batteriet sitter i den nya fina vågen.
Ordningen är återställd.

Sista söndagen på semestern

Vad bjuder man på när man får oväntat besök?
Tja... med tanke på att man lagar mat med lite marginal när Sven-Arnes söner skall komma på middag, så var det inte svårt alls. Det räckte att ställa fram en tallrik till.
Maten bestod av ugnsrostade grönsaker, grillad karré och sallad.
Och så glass med grillad ananas alternativt chokladsås till dessert.
Jättegott, som Tina skulle ha sagt.

Vi har spelat kort i sommar, precis som vi brukar. Kortspel är en sommarsysselsättning hos oss, vi spelar nästan inte kort alls på vintern. Nästan alltid spelar vi Burraco, ett kortspel som Sissel lärde oss för en del år sen. I år när vi har spelat Burraco har vi ändrat det lite, och kör en Hall of fame. Först till 100.000 poäng får välja lördagsmat. Det är otroligt jämt.

... och idag är det 29 år sen jag gifte mig första gången. Det är väl egentligen inte något att fira, vi är skilda och han lever inte längre och flickorna har fått ringarna för längesen och all är förändrat många gånger om. Jag inser att det är få förutom jag som minns dagen. Det var soligt och varmt i sex veckor och vi hade bestämt att vi skulle vigas utomhus - and guess what? Just på bröllopsdagen vaknade jag av att det regnade. Kanske borde det ha varit en varning.

Slutspurten

Det närmar sig slutet på semestern.
Det känns sådär,  om jag skall vara ärlig. Jag hade gärna varit ledig ett tag till.

Men dagen har varit väldigt behaglig. Vi har tagit bort sidor och tak från paviljongen, eftersom vi inte kommer att använda den på samma sätt nu när semestern tar slut. Kanske var det sista riktiga soldagen för den här sommaren, så vi passade på att sola och läsa på en filt.

Jag har gjort världens enklaste och godaste fruktsallad.
Honungsmelon i tärningar och halverade vindruvor (kolla så att de är söta, för sura vindruvor är hemskt)
Och så stänker man lite jordgubbslikör över.
Och så en klick keso smaksatt med ananas och passionsfrukt. Jättegott. Och jätteenkelt.

Erik Nordevall II

Det var meningen att vi skulle få främmande idag, men det blev inställt. Plötsligt hade vi en hel dag för att följa Erik Nordevall II som skulle börja sin jungfruresa genom Göta Kanal mot Stockholm. Hjulngaren Erik Nordevall  förliste på Vättern 1856 och en replik har nu byggts. När vi kom till Forsvik höll de fortfarande på att måla och spika och ha sig, för att få skutan färdig för avfärd.

Det var ett femtontal båtar som följde färden.

En av dem var en bromsbåt, för tänk om det inte skulle gå att få stopp på båten  när den om fram till en sluss...

Och här minsann träffade vi några bekanta, paret Burge som har stuga (eller "arbetsläger" som de själva kallar den) vid Bottensjön.

Och så tänkte jag att om Erik Nordevall II rammar deras båt så skall jag ha kort på det.

I Skåne

Under dagarna i Skåne har vi hunnit med en del.

Vi har röjt bakom huset och varit på museum och tittat på modelljärnvägsbygge och torkat tältet från Danmark och träffat Lasse och Gertrud och Filippa och varit på loppis och älgsafari och sett på bisonoxar - de är v-ä-l-d-i-g-t stora när man ser dem på nära håll - och varit på familjemässa med dop och lyssnat på åska och ätit kantareller och varit vid mammas grav.

Väl använda dagar med andra ord.

Stranden

Vi cyklade mot Henne Strand och tog till höger över klitterna.
Den här skylten såg vi först när vi cyklade hem, för den finns bara från ett håll.

I Henne anordnas ridturer längs med stranden.
Oturligt nog är det just ridvägen som vi cyklar...

Danskar är konstiga. De äter frukost på eftermiddagen. Och dessutom varm leverpastej och kall omelett.
Det är konstigt men gott.

Om man går på en naturiststrand och ägnar sig åt att plocka stenar... har man blivit gammal då?

Ribe

Åh, vilken stad! Den måste vi åka till igen.