Sköna söndag

Vi sov lite för länge, för vi missuppfattade vilka klockor som ställde om sig själva och vilka som fortfarande var ställda på sommartid. Men vi tog igen det vi hade missat, men den bra promenad och lite stadsgeocaching.

Jag la in en bild i Postvagnen.

Vi var i Svenljunga och badade på eftermiddagen. En vanlig längdbassäng, varm bassäng, bubbelpool, bastu och ångbastu. Efter ett par timmar där var vi varma och behagliga i kroppen och åkte glada hem igen. Vi får nog allt försöka pricka in en resa dit igen en annan söndag.

Romantiskt så det förslår

En helg i Varberg. Två nätter på hotell, långfrukost och promenader vid havet. Det är livet när det är romantiskt så det förslår!

Vi var nästan ensamma under promenaden på Jetterön. Vi gick tills det mörknade och en liten stund till, med GPS-er och siktet inställt på nästa gömma. Vi hade valt ett hotell med kvällsbuffé. Maten tog vi med oss upp på rummet och kunde äta i stilla ro. 

(Jag sa ju att det var romantiskt)

Idag har vi varit i Ullared. Julklappar till våra barnbarn och till våra flickor. Pojkarna är inte klara ännu, men kära nån, det är två månader till jul. Strumpor och byxor och leksaker och bakplåtspapper och pepparkakor och schampo och små tomtar och vantar och tröjor... sa jag servetter? Puh, det var en lång dag! 

Vi gick en sväng på stan i kvällningen. Nina Ramsby skulle sjunga på Societetshuset kvart över tio. Men efter Ullaredsresan kände vi oss lite för trötta och orkade faktiskt inte vara kvar. Trots att det var Nina Ramsby, som sagt.

Trådar

Det är märkligt hur trådar på Facebook hänger ihop med varandra. Människor som man känner på ett ställe dyker upp på ett helt annat, utan att man hade en aning om det.

Vi hängde ju å Tocnet* ett tag, både Sven-Arne och jag. En av kvinnorna från Tocnet och en kanslist på KSS brukar campa ihop i Nora och båda känner Sven-Arnes sonhustru.

Och en annan av Tocnetdamerna är släkt med en av cheferna på mitt jobb och hennes son brukar jaga ihop med en av Sven-Arnes arbetskamrater.

* Tocnet var en chattsida som Tobbe och Milla ledde. Några gånger träffades vi allihop, ömsom i Göteborg för femkamp på Liseberg och ömsom på Värmdö i Stockholm.

Effektivt

Jag har varit osedvanligt effektiv, denna söndag.

Halv tio var vi i Sankta Helena. Kyrkokören skulle medverka på mässan och sjunga Missa Choralis av Franz Liszt. Jajamensan. Det är inte småpotatis. Det gick bra att sjunga, bättre än vi hade förväntat oss själva.

Efter mässan åkte vi hem, lagade middag, åt och sov middag en timme. Det behövdes efter Liszt! Så på med arbetskläder, snygga till på innergården, plantera ljung, snygga till på altanen, vinterslå växter, plocka undan cyklar och ställa undan tomma krukor.

Vid fem var vi i Sankt Matteus och förberedde kvällsgudstjänsten. Biskop Lönnemark kom klockan sex och höll i gudstjänsten. Åh, vad han är bra att lyssna på! Behaglig och lågmäld och intresssant.
Efter fikat for vi vidare till Sankt Johannes för möte med POSK-gruppen. Vid tio var vi hemma igen.

Denna dagen - ett liv.

Det är kul att fylla femtio.

Vi har varit i Vara ikväll och sett 123 Schtunk.
När jag fyllde femtio fick jag värdebevis till Vara konserthus från jobbet.
De räckte precis till två biljetter. Maria och Fredrik följde med, men de fick betala sina biljetter själva.

Åh, vad vi har skrattat ikväll!
Improvisationer, publikkontakt i föreställningen och lite obegriplig Shakespeare, det var en underbar kombination i flera timmar.

Det är kul att fylla femtio.

Nu är jag arg

I går när jag var hos pappa på lasarettet sa jag väldigt tydligt ifrån att någon av oss döttrar ville vara med på pappas vårdplanering. Jajamensan, sa de.
Idag har vårdplaneringen varit.
"Utökad hjälp i hemmet" blev resultatet.
Var blev toaförhöjningen av?
Och hur blev det nu med mat och handla och ta in tidningen och komma ur sängen och kunna duscha?

Må ohyran av tusen kameler drabba dem när de inte ger oss möjlighet att vara med!

Söndag i Skåneland

Idag var jag på katolsk mässa. Det var nog första gången som jag var med på en hel mässa, även om jag deltagit i delar av mässan bpde i St Petruskyrkan och Maria Maggiore i Rom. Idag följde jag med Inga och Theo, som är Anna-Sarahs svärföräldrar, till den katolska kyrkan här i stan. Det kändes rätt OK, ceremonin var inte så väldigt långt ifrån vad jag är van vid.

"Om ni skall komma upp efteråt så måste du ringa, helst före mässan" sa Anna-Sarah i gårkväll. Dessvärre glömde jag mobilen hemma. Jag hade Anna-Sarahs nyckel med mig så efter kyrkan och kyrkkaffet gick vi upp till lägenheten tillsammans, jag och Inga. Jag hojtade till ungdomarna "NU ÄR DET DUBBELINSPEKTION!" och så kom de upptassande båda två. Jajamensan.

I eftermiddag har vi varit i Limhamn. Vi spelade dubbelyatzy - hur nu det stavas - och åt gott och drack gott. I morgon bitti skall jag åka vidare, först till pappa på sjukan i Hässleholm och sedan hem till Skövde. Det är inte utan att jag har lite hemlängtan.

Lördag i Malmö

Ingen av mina döttrar lider av morgonpigghet kan man säga.
Jag hann gå upp och göra mig i ordning och leta igenom köket innan de vaknade, Anna-Sarah och Johan.

Jag och Anna-Sarah bestämde oss för att gå på stan. Väldigt mycket folk var det, och avspärrningar och poliser och ännu mer folk. Vi gick in på Cassels, mot bättre vetande. Jag har i och för sig inköpsstopp fram till Ullaredsresan, men titta kan man ju göra. * Det slutade med att jag höll på att råka i slagsmål med en satmara som ryckte klänningen ur handen på expediten som höll på att hjälpa MIG.

Nåja, jag har ju inköpsstopp.

Men så var det ju alla poliser och avspärrningar och folk. Det visade sig att SD skulle hålla torgmöte. Vi satt på ganska behörigt avstånd och såg mobben som brölade och väsnades. Tyvärr var det inte SD som bar sig illa åt utan motdemonstranterna. Det smärtar mig att se hur fel alltihop blir!

Men lite intressant var det allt att se ändå. Det måste jag ändå medge.

* På Cassels kan man inte bara titta. Jag vet.

På tåget

När jag klev på Öresundståget från Göteborg till Malmö stod en nervös mamma och skulle säga hejdå till sin tioåring, som skulle åka ensam till pappa i Lund. Det var första gången han skulle åka helt ensam. Jag fick en flashback till min resa som tolvåring när jag åkte till mormor och morfar i Norrland, så jag satt och småpratade med honom för att han skulle känna sig lugn under resan.

Tio år. Eller elva möjligen.

Då vet man mycket om livet som man behöver berätta för en okunnig vuxen.

Som hur långt ett ljusår är.

"Det är som en kvart i människoår" sa han.

Så pass.

Jag hade köpt honom en seven up och han satt och läste baksidestexten.

"Energi är inte bra för barn. De studsar upp och ner hela tiden."

Ojdå, det kanske var dumt att köpa drickan.

"Men på den här står det inget om energi" sa han.

Vilken tur. Jag lät bli att peka på innehållsförteckningen för säkerhets skull.

"Men jag har inte fått för mycket energi nån gång" sa han och fortsatte mumsa på sin tvåhundragrams chokladkaka.

I Lund skulle han kliva av. När tåget närmade sig stan sa jag att han kanske skulle börja ta på sig jacka och mössa.

"Varfördå?" frågade han förvånat.

Jag förstod varför mamman var stressad över att släppa iväg honom.

Pappa stod på perrongen och väntade. De hälsade lite karlaktigt på varann och gick mot pappas bil utan att vända sig om. På söndag skall han åka tillbaka till Göteborg igen. Då får någon annan del av hans visdom för jag åker inte hem förrän måndag kväll.

Inne och vänder i bloggen bara

Nu är det packning igen. I morgon efter jobbet åker jag till Skåne,  till Anna-Sarah och till pappa. Han ligger på sjukan, den gamle mannen, och lär ligga kvar på måndag när jag är i Hässleholm. De tär nästan enklare att packa nu än när jag åkte till Tyskland förra veckan - nu vet jag säkert att det är kallt!

På tal om Tyskland fick jag mail från Susanne i Furth im Wald idag. Åh, vad jag blev glad! Och i kväll skall vi träffas och lägga upp en strategi för vad vi skall berätta om vår tysklandsresa. Nu skall jag göra i ordning lite bilder som de andra skall ha.

Note to self

Note to self är ett bra påhitt.

Helst skulle man använda en liten bok med vaxdukspärmar och skriva det i. Det gör inte jag. Jag skriver visdomarna på Facebook. Här är ett litet axplock.

• Försök komma ihåg vilken parkering du ställde bilen på när du är på sjukhuset.
  
• Det översta trappsteget på hotellet är lägre än de andra.
  Varje gång.
  
• Sätt på korken på flaskan med möbelolja, för efter fyra stolar kan du ha glömt att du hade ställt flaskan mitt på matbordet.
  
• Note to self: Behåll glasögonen på när du tittar i badrumsskåpet så kan du se skillnad på hudlotion och flytande tvål när du skall smörja in dig.
  
• Memorera var du parkerar bilen så att du känner igen den även utan takbox.

Och sluligen en Note to Sven-Arne från i somras:

• Försök inte stoppa plånboken i bakfickan innan du har klätt på dig.

Jobb igen

Jag kom hem sent i gårkväll.
I morse ringde Sören vi dhalv åtta.
"Ska du med till Lidköping?" frågade han.
Det hade jag egentligen inte tänkt men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.

Hej och hå.
Mailen och andra andra arbetsuppgifter får väl vänta tills på måndag.

Mer järnväg

Jag gick en morgonsväng till järnvägen. Den ligger bara ett stenkast från hotellet.
Så här såg det ut idag.

Nåja, det lutade kanske inte riktigt så mycket, men orka räta upp det.

 Japp, alltihop är nya BMW.
Sammanlagt fem vagnar med BMW.

 När jag stod här såg jag något kontstigt vid det bortersta stickspåret.

Det var kalkreservoarer.

Järnväg i Furth im Wald

Vi har en gemensam blogg för Tysklandsresan.

Det som händer under resan beskriver vi ganska detaljerat och omedelbart i den.

Men idag mellan gudstjänsten och utflykten tog jag en omväg runt järnvägsstationen, bara för att kunna ta några foton.

Resan till Furth im Wald

Jodå, vi kom iväg till slut.
Först var tåget försenat, sedan inställt. Ett godslok hade börjat brinna nånstans, i Stenstorp kanske det var.
När vi stod där och funderade på hur vi skulle ta oss till Landvetter, Ingrid och JOE och Stefan och jag, så skickade Gud en ängel, i form av en tjej som tänkte bila till Göteborg och av en händelse hade hon plats för fyra passagerare med bagage.

I Alingsås klev vi av, glada och tacksamma, och tog taxi till Landvetter.

Så kom vi fram till Landvetter, checkade in...

... and guess what.

Det var tokdimmigt så planen kunde varken landa eller starta.

Men vad gjorde det? 

Vi var inomhus, det fanns mat och vatten och toaletter och folk att titta på och vi hade ingen tid att passa.

Och till slut kom vi ju fram!

I kväll har vi ätit tillsammans med kyrkorådet.