En historia som jag kom ihåg för att en kokbok blev omnämnd i ett Facebook-inlägg.
Min mamma Eva fick Prinsessornas kokbok när hon gifte sig med pappa. Hon var inte speciellt huslig, gillade inte matlagning och ville hellre arbeta (hon var sjuksköterska). Dessutom var mormor nog inte så intresserad av att ha Eva i köket, det var roligt att styra och ställa själv och eftersom Eva ville studera och jobba på sjukhus så må hon ju få slippa köket.
Så gifte Eva sig med pappa som sagt, en bonde med gammeldags traditioner, van vid stora hushåll och mycket folk och kvinnor som i stort sett bodde i köket. Mamma tog vid där farmor hade slutat, farmor som hade nio barn och drängar och gäster och massor av folk runt matbordet varenda dag. Och mamma stod där med gråten i halsen och Prinsessornas Kokbok framför sig, och försökte lära sig att göra köttsoppa och brun sås och pappa blev arg och fräste åt henne att
"Den där kan du skicka till prinsessorna på Haga!"
Mamma blev gravid med min äldsta syster Ulla. Ungefär samtidigt anmälde hon sig till en halvårskurs på lanthurshållsskola.
"Jag skall amma barnet", sa hon. "Och så skall jag lära mig laga mat för du skall inte behöva skämmas för att du har en fru som inte kan laga mat!"
Då förstod pappa hur tungt det var för mamma. Han sa att det var nog inte så farligt. Farmor stöttade mamma och så småningom höll mamma sina egna släktkalas, med femtio gäster och inspektion av svägerskor som var prästfruar eller bondmoror på andra gårdar.
Men mamma tyckte aldrig om att laga mat. Hade hon bestämt hade vi nog ätit palt eller falukorv för jämnan. Däremot älskade hon sitt jobb.
"Det vackraste man kan kallas är Syster", sa hon.
Mamma är numera på ålderdomshem och Prinsessornas Kokbok står orörd i bokhyllan och samlar damm. Undrar om det finns ett eget exemplar i Haga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar