Nära avfärd

I morgon bitti åker jag.
Jag skall till Furth im Wald, som ligger i Bayern, på gränsen mellan Tyskland och Tjeckien.
Medan muren fanns var det yttersta utposten och en återvändsväg, nu är det en viktig handesled mellan länderna.

Vår vänförsamling har en egen hemsida.

Nu skall jag packa ner det sista. Datorn och GPS-en och telefonen.
Och de euro vi har kvar sen förra resan.
Och stickningen.
Och en nyladdad MP3-spelare.
En parlör skall jag köpa på flygplatsen.

PASSET! Jag får inte glömma passet!

Jag säger inget så har jag inget sagt

Vi skall till Tyskland på lördag. Vår kyrka har en vänförsamling i Tyskland, så långt ner i hörnet man kan komma innan man hamnar i Tjeckien. Vi är fyra stycken från kyrkan som åker. Vi far i morgon bitti och kommer hem på torsdag kväll. Vi ville ha med oss en present till församlingen i Furth im Wald och vi bestämde oss för att beställa den på Lassagårdens keramik. Med gemensamma ansträngningar bestämde vi utseende på den och idag har jag varit och hämtat den.

Åh, vad den blev fin!

Jag visade den i kyrkan i kväll i samband med mässan och nu har jag packat ner den i kartonger och lagt i min resväska. Bilder på den kan vi inte lägga upp förrän vi har överlämnat den för Wolgang som är präst där nere är synnerligen läskunnig.

Visdom på jobbet

Dagens citat från ledningsgruppen:
"Det är för många hövdingar och för få indianer."

Bekännelse

Vi åkte till Mediamarkt efter jobbet. Egentligen för att titta på kaffekapslar.

- Jo, det är en sak till, sa jag.
- Vaddå?
- Hrm, jag skulle behöva en bil-GPS.
- Du har redan en GPS, sa Sven-Arne.
- Jo, men jag behöver en som piper när det blir sjuttio. Det lönar sig i längden.
- Har du fastnat i fartkamera nu igen? frågade Sven-Arne.
- Eeehhh... ja.
- Det är tredje gången, konstaterade han bistert och hämtade luft för att Fortsätta Säga Sanningar Om Min Bilkörning.

... och JUST DÅ ringde Malin från jobbet.
Åh, vad jag är glad att hon ringde JUST DÅ.

Det är bara att konstatera

Tvätten tvättar inte sig själv.
Och den rena torra tvätten viker inte sig själv.
Och inte tömmer diskmaskinen sig
och trögheten i materialet som skall förberedas inför i morgon,
den skall vi bara inte tala om.

Det verkar som att jag måste göra en insats.
Var det verkligen så det var tänkt?

Flyttbestyr

Huajaj vad det finns mycket saker att bära i trappor!
En vända till tippen (ÅVC i Mariestad är jättefin, kan ingen skicka Skövdes beslutsfattare dit på studiebesök?), en vända till Svens hus för att hämta grejor där och så sakerna från Ann-Ewas lägenhet som inte fick plats när vi körde lasset för två veckor sedan.
Mycket bära blev det.

Så flyttstädade vi, kök och balkong och källarförråd och under badkaret och bakom spisen och överallt, och när vi var klara tittade vi på klockan och bestämde oss för att köra ner alltihop när vi ändå höll på. Elva var vi hemma igen, trötta men rätt nöjda med att vara klara. I morgon blir det sovmorgon. Det har vi förtjänat.

Pappa fyller år idag. Man ringer inte till en som fyller åttiofyra klockan halv tolv.

Sticka - del två

Jag gjorde fel i stickningen och det tog lite tid innan jag upptäckte det. Dessutom har jag insett att jag la upp för många maskor i starten, så filten blir för lång. Det svider lite när man har kommit en bit, men jag vill att filten skall bli perfekt - den skall ju vara till barnbarnen.
Jag suckade en stund och rev upp alltihop. Hej och hå. Nu skall ja göra en pappersmodell över hur jag skall göra i radsluten, så att jag får det rätt i fortsättningen.

Ann-Ewa och Rickard är här. I morgon skall vi tömma Ann-Ewas lägenhet i Mariestad och dessutom slutstäda den. På söndag kör vi ner flyttlasset till Stockaryd och då är hennes sejour i Mariestad över för gott.

Manligt och kvinnligt

Jag satt och stickade på fikarasten.
Karlarna på jobbet tittade på mig och fnös.
Fruntimmersfasoner, tänkte de. Det syntes lång väg.
Nej, tacka vet jag en oljig bilmotor, sa Tord.
Jag berättade att jag faktiskt inte är så handikappad på praktiska saker, jag har dragit el och kopplat in trefas och dragit fram belysning till vinden och gästrummet och kablage till teve och jag kan faktiskt fixa med bilen också, även om jag inte tycker att det är så roligt.
Jag är inte helt tappad bakom en vagn, tycker jag.

Och Gunnar tittade på mig och utbrast
"Ja men stänga av larmet kan du inte!"

Värkande mössa

Jag var i Göteborg på förmiddagen.
Vid elva var jag färdig.
Jag tänkte sitta kvar på en distansarbetsplats och arbeta under eftermiddagen men jag kände mig trött, trött, trtt och tog nästa tåg mot Skövde. Jag hade helst åkt hem och lagt mig för jag hade headache from hell, men så var det månadsrapporten som inte tänkte göra sig själv. Alltså for jag till jobbet i stället. Kom inte och säg att jag inte tar jobbet på allvar.

Jag pratade med Anna-Sarah medan jag gick mot tåget. Det var ett dystert samtal och jag var för trött och slut och hade för ont i huvudet för att kunna peppa som jag hade velat.
"Det syns på dem som dricker mjölk" sa de i reklamen ett tag.
På tåget fick jag sitta helt ensam. Jag såg väl ut som om jag hade druckit citron.

I kväll skulle vi till Jörgen på POSK-möte. Jag följde inte med för huvudvärken vill inte släppa.
Jag hoppas att det är över i morgon.

Söndag kväll

Så var helgen slut.
Skall jag vara ärlig så har jag redan börjat tänka på när jag skall åka till Hamar nästa gång.
Det kräver framförhållning men det går nog.

Lördag i Hamar

Vilket väder!
Vi har varit ute och ute och ute.
Vi var på en lekplats och åt våfflor i solen och jagade getter som hade smitit ur en hage.

Hege fick ledig kväll och åkte till en väninna och vi har ägnat oss åt Sander. Han har varit på ett strålande humör och att lägga honom är så lätt så man tror knappt att det är sant. Och när Sander hade somnat åt vi räkor och vitt vin, jag och Sven-Arne.

En riktigt bra lördag.

Jag - en bestefarmor

Jag jobbade i Göteborg idag. Vid tre var jag klar och tog tåget... men inte hem utan till Trollhättan.

Sven-Arne mötte upp där och så åkte vi till Hamar. Lille Sander fyller två just idag och det måste vi ju fira.

Jag njuter av vägen upp till Hamar varje gång vi åker och vare sig vi åker över Oslo eller inlandet över Karlstad och Charlottenberg. Den norska sidan av resan är underbart vacker alla tider på året.

Presenterna till Sander blev tre.

Sander fick lite smågodis som present - jag vet att det inte är nyttigt men är man bestefarmor så får man köpa vad man vill.

Jag talade om för Hege att vi ville köpa en nyttopresent. Hon föreslog ullunderställ att ha under overallen i vinter. Det var ganska svårt att hitta. De flesta butikerna svarade att de inte har kommit in än. Det är ju fortfarande tidigt på säsongen. Till slut hittade jag ett set på Stadium för 150 kronor, men när jag hade betalat det och slagit in paketet kom jag ihåg att det inte var ull.

Jag gick för säkerhets skull till Polarn och Pyret och där hade de ullunderkläder.

325 kronor.

Per del.

Jajamensan.

Nåväl. Sander skall inte frysa i vinter.

Är man bestefarmor så får man köpa vad man vill.

"Kom genast hem!"

När jag arbetar i Vänersborg eller Trollhättan eller Alingsås brukar jag stanna till i Vara och fika hos Fredrik på hemvägen.
Idag stannade jag i stället på Tre Älgar, ety Fredrik och hans fru är i Grekland på semester.
Jag skickade ett SMS till Fredrik.
"38 kronor kostade fikat på Tre Älgar. Kom genast hem!"
Jag fick genast svar.
Maria berättade att de har 30 grader och strålande sol men att det tydligen var jag som hade fått solsting.

Jag borde skicka ett nytt SMS till dem och tala om att solsting inte är något stort problem här.
Vi har mer problem med vatten i knäna.

Sticka

I sommar har jag sett en bild på näverstickning i min vän Vonnas blogg.
En natt när jag inte kunde sova låg jag och funderade på hur hon hade stickat och när jag hade tänkt klart gjorde jag en provbit.
Det är den som finns på bilden här.

Jag behövde trösta mig med något härom dagen.
Man kan behöva det ibland.
Jag gick till garnaffären här i Skövde och köpte finaste ullgarn.
Nu har jag börjat sticka en babyfilt av det.
Jag har stickat ett par dagar nu, till förfång för facebooktid och bloggtid.
Och så låter jag bli att arbeta när jag åker tåg. Det är också en god sak.

Ingen av döttrarna är gravid, så vitt jag vet efter att ha talat med dem i kväll, så det finns stora möjligheter att den hinner bli klar innan jag blir mormor.

Telefonbingo

Sven-Arne ringde medan jag deltog i en videokonferens idag.
Och strax efter någon som ringde från skyddat nummer, det kan vara vem som helst för hela landstinget har skyddat nummer.
Så ringde Ann-Ewa när jag satt i telefonmöte.
Och Anna-Sarah ringde strax efter, under samma telefonmöte.

Fyra samtal till mobilen under en kort stund.
Alla fyra avvisade.
Ett till så hade jag fått bingo.

Flytt

Ann-Ewa har flyttat till Stockaryd. Idag hjälpte vi henne med halva lasset.
Vi trodde att vi skulle få med oss allt, men en skinnsoffa och två skinnfåtöljer som vägde flera ton och som skulle bäras i trappor och runt hörn höll på att dräpa oss och när vi väl hade fått in dem i kärran hade mer än halva kärran gått åt. Vi får ta köra ett varv till om ett par veckor.

På vägen hem stannade vi och badade.
Jag vill bara påpeka det.
Jag badade 23 april i år.
Och den 4 september.
Japp.

Lite regn skadar inte...

Jag håller på att formulera en skrivelse till bostadsrättsföreningen om vår trädgård.
Det är lite väl blött på baksidan och det vill vi att föreningens styrelse skall känna till.
Nästa år funderar vi att plantera ris.