När jag läser är mina öron hermetiskt tillslutna. När jag gick i skolan och vi hade läsestund försvann jag in i boken. Resten av klassen kunde gå ut på rast eller ta upp matteböckerna och jag märkte inte det. Kanske beror det på att jag är uppväxt i en familj med mycket folk och kusiner och grannar och musik, så det var nödvändigt att stänga av alla ljud för att göra läxorna.
Och nu har jag gift mig med en melodikryssfascist.
Här sitter vi i lugn och ro och äter långfrukokst. Tidningar, I-pads, tre sorters sill, kaffe och allt det andra. Jag försvinner in i tidningen och Facebook och kopplar rätt snabbt bort melodikrysset. Men det gör inte min hjärtevän, nejdå. Och inte nog med att Han Löser Melodikrysset, han vill Diskutera Svaren med mig och att jag skall Lyssna På Ledtrådarna. Men icke. Jag sitter djupt försjunken i mitt eget och hör inte att han säger något.
Jag bättrar mig aldrig.
Det där med Melodikrysset känner jag igen. Jag hörde inte frågan, är det svaret jag oftast får om jag vill ha hjälp.
SvaraRadera