Barnbarn

Det händer något speciellt när man får barnbarn. Det startar liksom en särskild värme i hjärtat, en värme som inte liknar någon annan. Mogna kvinnor och män jollrar och piper i magen och ler fånigt och vill visa bilder på underverken.
Japp. Jag gör likadant själv.

I helgen har vi varit i Oslo hos Sander och hans mamma Hege.

En glad och stolt farfar serverade kvällsgröten. Mums!

En studie i eftertänksamhet...

Vi gick en geocachingpromenad på stan. Här är minnesmärket efter Scandinavian Star. I år är det tjugo år sedan skeppet brann. Det kom väldigt nära när vi stod där. Det är en fantastisk staty vid minnesmärket.

Det nya operahuset i Oslo är en fantastisk skapelse i vit marmor. Ständigt nya spännande vinklar.

Taket till operan var ett utflyktsmål  i sig självt.

Vi gick dock inte upp, vi hade det lilla barnbarnet att tänka på.

Jo, det skall böjas i tid det som krokigt skall bli! 

Här håller vi på att introducera tågspaning på Sentralstationen i Oslo.

Se här, vilken liten glad solstråle!

Är det konstigt att jag är alldeles lyrisk?