fredag 30 april 2010

Att hälsa våren i Vittsjö

Att hälsa våren, det kan inte vara så svårt.
 Jag berättade för familjen att jag skulle hålla talet här ikväll. Jag var stolt och glad över det. Hilda, min bonusdotter, svarade
Men att hälsa våren, det kan inte vara så svårt. Välkommen våren, säger man. Det tar högst fyra sekunder. Hur svårt kan det vara?

Det har varit en ovanligt svår och ovanligt lång vinter. Den började just vid klimatkonferensen i Köpenhamn och den varade fram till Internationella Kvinnodagen. Jag skulle kunna hålla hela mitt tal åt att prata om Internationella Kvinnodagen och om klimatkonferensen i Köpenhamn, men jag lämnar det därhän.
Att hälsa våren efter en så här svår vinter, det är inte så svårt.

Det är ganska längesen jag flyttade ifrån Vittsjö och de senaste åren har jag bott i Skövde. När vi åker hit åker vi genom Jönköping. Har vi gott om tid åker vi inom IKEA och köper värmeljus och servetter, har vi brått så svänger vi genast upp på E4:an. Ibland stannar vi till och fikar men ju längre vi har åkt, desto mer ogärna stannar jag.

För väntar vi lite till så är vi snart hemma.

I Markaryd svänger vi söderut, vi passerar skylten där det står Skåne Län och luffarhotellet i Emmaljunga och barnvagnsfabriken. Det går att svänga mot Snärshult när vi skall till Furutorp men oftast åker vi inom Vittsjö. Skansenhemmet, Trobeck… och så öppnar det upp sig. När jag ser Gåsadammen och järnvägen och sjön bakom den så tänker jag

”Åh… vad här är vackert! Att skapa ett Paradis kan ju inte vara så svårt. Det är ju bara att göra en kopia av Vittsjö.”

När jag växte upp i Vittsjö så tyckte jag inte att det var nåt märkvärdigt ställe. Att åka till Hässleholm var rätt spännande, men Vittsjö var inte så vidare värst. Och Furutorp, där var så lugnt och stilla och allt hade varit lika fridfullt sen världens skapelse. Jag var borta från trakten i rätt många år och det var först när jag återkom som jag insåg vilken historia som dolde sig strax under ytan.

Vi hade Fere-Nillan, till exempel. Hon blev arg på sin piga en gång, hon blev så rasande så hon fick slaganfall och stendog. Och en gång blev hennes söner, Karl och Per, osams så till den milda grad så Per sköt sin bror med hagelbössan. Karl överlevde och det var väl tur det, för han blev senare min farmors far. Han skrev långa, vackra brev hem till familjen när han var på sjukhuset i Kristianstad just över Valborg 1887. Jag skrev om det i hembygdsföreningens årsbok för några år sen. Det skånska blodet som är sävligt och lugnt och som alla har hört talas om, det måtte finnas någon helt annan stans än här.

Men fortfarande händer det ju saker i Vittsjö. Den svåra branden var ju en stor förlust för samhället, då två hus totalförstördes. Det är skönt ändå att veta att ingen kom till skada. Och så skönt att biblioteket klarade sig, det som ni har jobbat hårt för att få behålla.

Cykelvägen mellan Vittsjö och Bjärnum är ju en annan senkommen nyhet. Det är många föräldrar som har haft en orosklump i magen, i vetskapen att deras barn har cyklat längs den vägen. Nu är vägen precis klar, efter att ha varit aktuell under lång tid.

Och för den som inte gitter cykla så kommer Pågatågen. Det är inte klart när de kommer, jag kollade med tidningen TÅG strax innan vi åkte hemifrån. Men om man bor i Vittsjö så har man nog tid att vänta. För det är väl ingen som har brått härifrån?

Att hälsa våren, det kan inte vara så svårt.

Att fira en vårfest med brasa och fest är en gammal tradition. Valborg levde i Tyskland och hon blev helgonförklarad just den 1 maj. Att fira helgonet Valborg sammanföll med vikingarnas vårfirande och seden att tända eldar för att jaga bor både rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren släpptes ut på vårbete. Runt eldarna förde man oväsen - man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek och tjoade.
Numera har vi manskörens sång i stället…

Min kusin Stefan sa en gång ”Det är klart att jag har tid. Tid är det enda jag har, jag får hela tiden ny.” Jag får väl också ny tid hela tiden, men den tenderar att vara intecknad och förbrukad långt innan den kommer. Jag skulle vilja ha en extra timme mellan sju och åtta, både på morgonen och på kvällen. Tänk vad jag skulle hinna, läsa morgontidningen bättre, kanske ta mig tid för att lägga på lite smink, i stället för att se ut som ”Döden tänkte jag mig så” när jag kommer till jobbet. Och på kvällen kunde jag hinna hem och laga ordentlig middag, jag kunde skriva en artikel till hembygdsföreningens årsbok och jag skulle hinna kratta trädgården och baka en sockerkaka.

Så om jag fick den där extra timmen så skulle den snart ha gått åt den också. Anders Lundin, han med Allsång på Skansen, har gjort en liten visa där texten går ungefär så här

"Och blommorna knoppas och björkarna får blad
men jag har missat våren, säkert tjugo år i rad
Det kom nånting emellan, nåt viktigt eller bra
Jag hann väl nånting annat,
men nu minns jag inte vad."

Men låt oss ta vara på den här våren. Låt oss lyssna på fågelsången och känna lukten av mossa och mylla och liljekonvalj, och låt oss stanna upp så att vi verkligen känner att våren faktiskt är här.

Och Hilda, min bonusdotter, hon hade rätt. Det är faktiskt inte så svårt att hälsa våren. Låt oss gemensamt utbringa ett göingeleve för våren.

torsdag 29 april 2010

Mot Skåne

Jag tog eftermiddagståget från Göteborg till Skåne. Bakom mig i vagnen satt två tjejer och förde ett herrans oväsen. När jag pratade med Sven-Arne i telefonen kunde han inte höra vad jag sa för de hördes lika tydligt. Jag ångrade att jag inte hade valt en tyst vagn. Och det säger ju en del...

Pappa missade mig vid bussen som vanligt. Det kommer en buss från Markaryd till Vittsjö bara några minuter innan Hässleholmsbussen kommer. När jag inte kommer med den första bussen tror pappa att jag har klivit av vid fel busshållplats och åker och letar efter mig. Jag misstänker att han har hört talas om min vimsighet.

Är det någon som har missat att jag har fått hedersuppdraget att hälsa våren i Vittsjö? Nej, jag tänkte väl det. Jag klockade mitt tal på tåget. Exakt tio minuter långt är det. Jag känner mig rätt nöjd. Hoppas att det blir fint väder i morgon.

onsdag 28 april 2010

Stackars mig

Dagens arbete utfördes i Uddevalla som omväxling. Jag trivs med arbetsgruppen i Fyrbodal så det var roligt att åka dit och träffa allihop. Jag körde Mercedes, av någon anledning fanns det en Mercedes bland leasingbilarna. Det var nyttigt att köra den för jag insåg att en vanlig Renault är betydligt bekvämare.

Jag lyckades få en tid hos en privat tandäkare när jag ändå skulle hit. Det var en väldigt bra tandläkarmottagning, hade det inte varit så långt till Uddevalla hade jag börjat gå där. Ett rätt gott betyg för en tandläkare som drog ut en tand som jag inte hade besvär med förrän för ett par dagar sen! När jag skulle åka hem fick jag vänta en extra stund för jag kunde inte stänga min bedövade mun tillräckligt för att blåsa i alkomätaren. Stackars mig.

måndag 26 april 2010

Lerum

Jag är i Lerum på ledningsdagar.
Hälsa och Handikapp är också här. Och en bil från Regionservice i Skåne (den som kör den skulle jag gärna vilja dela några ord med) och en grupp chefer från Ringhals. De är självlysande när de går över gården. Det är väldigt praktiskt.

Själv har jag lyckats tappa en plomb till. Min mun har fullständigt havererat på bara några veckor. Det är rätt störande. Jag undrar när jag skall hinna gå till tandläkaren, jag som inte ät i Skövde förrän i slutet av nästa vecka, och då har jag redan en tandläkartid. Livet är komplicerat när man tillhör resandefolket.

lördag 24 april 2010

Fest i dagarna tre

Jo jag har ju fyllt år. Presenten från Sven-Arne var middag på libanesisk restaurang och så skulle vi gå på Cirkus Cirkör på Stadsteatern här i stan.

Vid fem var i på stan. Restaurangen var trevlig, personalen mycket välkomnande och det var underbart god mat och gott vin och trevligt på alla sätt. Vid halv sju gick vi sakta därifrån och bort mot stadsteatern... och insåg att föreställningen började sex.

Ridå.

Efter en stund var det paus och då pratade vi med personalen och fick löfte att få komma och se föreställningen i morgon kväll i stället. Vi tog bussen till Ryds Centrum och gick hem därifrån. Det var vackert och vindstilla och underbart och jag är så glad ikväll för livet är gott att leva.

torsdag 22 april 2010

Torsdagsjobb

Jag jobbade rätt hårt idag. Och länge. Jag kände mig ganska färdig när jag gick hem. Det som var kvar kan jag fixa i morgon. Det är en vecka till Valborg och det är väl hög tid att få talet klart. Särskilt som jag skall vara bortrest en del veckan som kommer.

Undrar vad jag skall prata om.
Det enda jag har bestämt i förväg är att jag skall börja med att citera Hilda.
Livet är omväxlande, om inte annat.

onsdag 21 april 2010

Ska man inte va gla...

... på sin födelseda,
när ska man då vara gla?

Fina mackor och paket och sång. En enmansuppvaktning på morgonkvisten som hette duga.
Jag fick biljetter till Cirkus Cirkör på lördag och så skall vi gå ut och äta en romantisk middag för två.
Det här fick jag av världens bästa Ingamay i Örebro igår. En virkad disktrasa, ett par vantar med skånskt mönster och ett par torgvantar som var jätteläckra och som mina arbetskompisar blev avundsjuka på.

Båda barnen har ringt utan att vara påminda, Hege och Sander har skickat hälsningar och jag har fått mail och Facebookhälsningar i massor. Vänner har ringt och vi har ätit gott och druckit gott och livet kunde inte vara bättre.

tisdag 20 april 2010

I dimman

Jag sitter och tittar på en karta över Skara.
Med förvåning ser jag att det finns en Hopsitalsgatan. I Skara. Som inte har något sjukhus.
Och att Hospitalsgatan börjar med vägarna Slakterigatan och Sågaregatan och slutar vid Galgbacken.
Sånt kan man fundera på när man är hemma och förkyld.

söndag 18 april 2010

Söndag

Jag har blivit förkyld. Det är förfärligt synd om mig. Ändå har jag lyckats vara ute en sväng och vi hann ta fjorton cachar innan vi frös för mycket i blåsten och åkte hem. Nu sitter jag och nyser och nyser och funderar på hur jag skall klara kommande veckas arbete.

Dessutom skall jag på sångövning i morgon eftermiddag. Vi skall sjunga duett så det är svårt att ställa in. Fortsättning följer.

lördag 17 april 2010

Stora familjedagen - fast i omgångar

Först kom Linus en sväng och diskuterade politik med Sven-Arne. Ann-Ewa som hade fått ett par showbiljetter av oss i veckan var jättenöjd och på kvällen kom Hilda och hennes kompisar en stund. Dessutom fick jag ett rart mail från Hege med ett sprillarns nytt foto på Sander.
Sanders byxor är klara. De blev lite stora och inte hundraprocentigt så som jag hade tänkt, men betänk att det är mitt första syförsök. Och Sander är för liten för att protestera. Det är fördelen med att sy till småbarn.

fredag 16 april 2010

Aska i luften

En vulkan på Island har spytt ut aska och ånga och partiklar och elände.
Nästan hela Europas flygtrafik stannade samtidigt, eftersom de där partiklarna fastnar i ömtåliga delar på planen och det kan vara svårt att hitta en reparatör på tio tusen meters höjd.

Leif var i Bergamo. När han hade landat i torsdags satte han på bilradion och fick veta att de just hade beslutat att stoppa alla plan.

Men alla hann inte hem. Marie och Inger är i Rom. De skall åka hem på onsdag. Och Line är i Thailand med sin lille pojke som är drygt halvåret. De skulle också åka hem vilken dag som helst, jag är lite osäker på vilken dag det var. Hon skulle flyga till Oslo men det är ju lika illa det.

Och gissa vilken föygplats som är öppen?
Reykjaviks.
Det blåser åt andra hållet så de har klarat sig hittills.

måndag 12 april 2010

Vårväder

Varför arbetar man när solen skiner?
Den som ändå kunde svara på det!

Idag hade jag förmiddagsmöte i Skövde och eftermiddagsmöte i Göteborg. Sven-Arne hade förmiddagsmöte i Göteborg. Han mötte mig med påse med hamburgare när jag kom med tåget, är det inte romantiskt så säg. Han stannade kvar i stan medan mitt möte pågick och så satte vi oss på en uteservering en stund, innan vi åkte hem med kvällståget. En trevlig dag!

En sonhustru är på sjukhus för en planerad operation och Sander i Oslo har blivit febrig och äter astmamedicin. Jag sänder massor av goda tankar till dem båda två i kväll.

lördag 10 april 2010

Släkt

Jakob har nyss fyllt år. Idag har vi varit i Ekedalen och firat honom. En trevlig eftermiddag med god mat. Jakob spelade dragspel för oss. Jag hade tänkt föreviga det med mobilen men jag spelar in så sällan så jag glömmer mellan gångerna hur man gör och jag hann inte riktigt med. Nåja. Det var trevligt ändå.

Medna vi var där fick jag SMS från Lena i Hjo.
"Vad gör du i kväll Vill du gå på konsert med mig i pingst?" skrev hon.
Det är väl ingen brådska med att svara tänkte jag. Pingst är ju först om en månad. Efter några timmar ringde hon.
"Vill du följa med till pingstkyrkan i kväll?" frågade hon.
Som det kan bli.

Sander är sjuk. Öronen och luftrören är inte bra. Jag hoppas att han blir bättre så att de kan åka hitåt nästa helg. Och OM Sander nu inte är frisk så hoppas jag att Hege inte åker hit för att vi vill att hon skall komma, utan att hon stannar hemma om de behöver det.

fredag 9 april 2010

Fredag

Lena köpte datorn. Jag misstänker att jag tjatade hål i huvudet på henne men det funkade. Hon köpte datorn och fem minuter senare hade jag beställt symaskinen jag har trängtat efter.
Tjohoo!
Jag är med en overlockmaskin!
Här skall sys barnkläder!

tisdag 6 april 2010

Vardag igen

Jag försöker få någon att köpa min rosa minilaptop, eller Anna-Sarahs eller hur man skall säga, den som vi inte har gett till Anna-Sarah. Nu har jag haft den på remiss till den andra personen, hon var inte heller intresserad. Kanske får jag napp hos den tredje. Jag har tagit löfte av mig själv att inte köpa en overlockmaskin innan den är såld - jamen personal! Sander hinner ju bli tonåring! Måtte jag få en köpare snart.

Kvartersdoktorn går på teve nu. Det är ett program om riktiga hjältar.

måndag 5 april 2010

Påskdagen

Solsken, en räfsa och gott om tid.
Kan det bli bättre?

Det är mammas födelsedag idag. Jag ringde och pratade med syrran som är hos pappa över påsk och ho berättade att det firar med att äta brylépudding till dessert. Det hade mamma tyckt om.

Jag har läst en bok av Maj-Gull Axelsson, Is och vatten, vatten och is. Varje gång jag har öppnat den för att läsa har jag njutit. Och ändå har det inte varit svårt att lägga den ifrån mig mellan gångerna. Nu har jag läst ut den och den fortsätter inuti mig, precis some n riktigt bra bok skall göra.

lördag 3 april 2010

Påsk

I går var Hilda, Jocke, Jakob och Mia här. Vi gick en påskäggspromenad, med GPS-er och ledtrådar, och målet var i dynlådan på altanen. Det var en bra och lagom promenad.

Idag var vi och köpte en babysäng till Sander. Jag bar hem den liksom i triumf och resten av eftermiddagen har vi bara haft det gott i solen på södersidan. Vi har pratat utreum och bil och utrerum igen och ätit påskmat och sovit middag och haft det bra. En skön dag.

torsdag 1 april 2010

Skärtorsdag

Jag fick mail från Hege idag, mamman till barnbarnet i Oslo. I mitten av april kommer hon hit och stannar över natt. Jag blev jätteglad, Sander är en ny dimension i livet och Hege är så god och rar så det är nästan ofattbart. Och så kommer de hit och stannar över natt. Sven-Arnes barn är oftast bara på genomresa när de är här och det är lite synd, men Hege stannar som sagt till dagen efter. Jag ringde genast till Sven-Arne när jag läste hennes mail och jag bubblade över av saker som vi GENAST måste köpa, en säng och en stol och ett babygym... javaddå, det är ju Sander som kommer hit!
I kväll har vi varit i kyrkan. Skärtorsdagsmässan är lite läskig. Det var ju då som Jesus åt måltiden med lärljungarna, själva ursprungsmässan, alltså. Och efteråt blev han förrådd och misshandlad och dödad, ja det där vet ju de flesta redan. I slutet av mässan gick alla tyst fram. Vi blåste ut ljusen och tog bort blommor och prydnader och stängde altarskåpet och släckte och bar ut krucifixet i tystnad. Det var inget kvällsfika och det kändes allvarligt och inte alls så helgdagsfestligt och glatt och trevligt som det är vid alla andra storhelger.

I morgon kommer fem av Sven-Arnes barn på middag. Eller tre barn och en fru och en pojkvän om man skall vara exakt men det är första april och då behöver man inte vara så nogräknad med sanningshalten i det man skriver.